Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar - 15—16 - 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
ANMÄRKNINGAR
för barn (jag var ii år yngre än han). Många gånger
har jag stått vid hans sida, då han, som var god
tecknare, ur Barths bibliska historia för mig afritade der
befintliga bilder”. (w/4 1922.) — Magister Wåhlstedt. Carl
Fredrik W. (f. T815, d. 1875), adjunkt vid Göteborgs
latinläroverk. Se H. Brags skildring i Göteb. latinlärov. 99 f.
Sin vänskap för Wåhlstedt har Wikner omtalat i brev
till Ida Wikner 4/s 1875.
Sid. 34, rad 26 Engströms. Grosshandlare Engströms.
17. Tryckt förut i läsning för hemmet 1889, 13: 10—13,
och hos Kjellberg, Minnesteckn. 156—158.
Sid. 35, rad 13 f. Citatet ~Hebr. 13: 8.
— 35, rad 16. Sandbergs ifrågavarande brev påbörjades den
24 febr., men avslutades först den 9 mars 1856. Där heter
det angående Schartaus skrifter: ”Då du nu uppfordrar
mig att säga dig min tanka om Schartau och hans
skrifter, vill jag i Guds namn skrida dertill. Först vill
jag lägga dig på hjertat, käre Broder! Apostelens ord:
’pröfver andarna! och: pröfver allting, och behåller det
godt [är] !’ ■—- Vår enhet i Christo förpliktar oss icke
att vara ett i någon villfarelse, utan ett i tron — ett i
läran, den rena evangeliska, sådan den i Guds ord är
uppenbarad. Må vi derföre efter detta (Guds ord), som
enl. vår kyrkas lära har rättighet att vara en norm och
rättesnöre för vår tro etc. samt en domare i frågor som
angå religionen, pröfva all ting — samt förkasta det som
icke duger, hålla allt för skada, som vill på något sätt
föra den arme syndaren bort från Christus. Jag vet, att
Du min älskade Broder! är härutinnan ense med mig,
och jag beder dig derföre med mig bedja att Gud måtte
upplysa våra förstånds ögon, att vi förstå kunna till hvad
hopp han hafver kallat oss och huru rik hans arfs
härlighet [är] efter hans mäktiga starkhets verkan. Vi böra
bedja att vår tro ej står på menniskors visdom utan på Guds
kraft; att vi icke så förlita oss på andra menniskors
om-dömelse-förmåga (och i synnerhet sätta ett stort
misstroende till vår egen, så vida icke vårt sinne i allt
stäm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
