Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 176. Till Fredrika Limnell, 7 December 1870
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN
31
den upplysningen hafva gått mig alldeles förbi. I det
fallet förblef jag en liten hedning, men en hedning,
som kände budet om fullkomlig helighet och hade
föresatt mig att följa det. Jag gjorde till min uppgift
att ur min själ utrota icke blott hvarje oren begärelse,
utan äfven hvarje tanke, som dermed hade minsta
sammanhang. Det var ej nog med det, att tanken ej
fick medhåll af mitt begär eller min vilja, han skulle
ej ens få finnas i min själ såsom tanke. Det var
egentligen en uppgift, som icke tillhör detta lifvet,
der vi ännu alltid äro stadda i strid, och der man
väl äfven ibland måste tänka på sin fiende för att
kunna besegra honom. Men jag hade uppenbarligen
fått kasta en blick in i Guds innersta heligaste lif
och ville hafva det förverkligadt redan här på jorden.
Understundom hände det verkligen, att jag för någon
tid kunde försätta min själ in i ett slags etherhaf af
idel renhet och ljus. Det var en och annan af de
soliga dagar, då jag som herde för min faders lilla
hjord ströfvade omkring i skogen och på höjderna
kring den täcka insjön. Jag minnes ännu med djupt
vemod dessa dagar. Men jag upplefde också andra
dagar af mörker och bitterhet. Icke att jag numera
gaf bifall åt orena tankar, men jag kunde ej hindra
att de passerade genom min själ, och redan för detta
fördömde mig mitt samvete. Så kom den ena tanken
värre än den andra, och liksom för att visa mig min
vanmakt blefvo tankarne nu värre än orena: de blefvo
hädiska. Huru jag fasade och flydde, och huru de
hädiska tankarne förföljde mig, det glömmer jag
aldrig. Så kom jag en dag att läsa i Pontoppidans
katekes om synd mot den helige Ande, som aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
