Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 206. Till Fredrika Limnell, 4 Oktober 1873 - 207. Till Bernhard Wadström, 21 Oktober 1873
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN
85
nog sagdt: jag har sett alperna. Att se dem är en
gudstjenst, så snart man förstår deras tysta, rena och
stränga språk. De förekomma mig som förkroppsligade
evighetstankar, »evighetsvinkar», som några årtusenden
igenom stannat i sin rörelse, emedan det tröga
men-niskosinnet behöfde »vinkas» så länge. Och ligger
icke öfver deras hjessa »den eviga snön» såsom en
himmelens protest mot försöket att nalkas himmelen på
de ljumma stigarna af jordiskt känslospråk?
Hvad jag för öfrigt sett under min resa får jag
berätta, då Tante snart kommer hit och gläder mig
och min kära hustru med ett besök — Tyvärr fick jag
under resan reumatism i fotlederna, den flyttade sig
sedan uppåt så att jag blef högst eländig i hela
kroppen och slutligen kunde fortskaffa mig endast
medelst droska. Sådan reste jag genom Bayern,
Sach-sen och Preussen tillbaka till Sverige. Waldenström
har behandlat mig så att jag n u är mycket bättre,
ehuru ej riktigt bra.
20^. Till Bernhard Wadström.
H. Herr Pastor B. Wadström!
Stockholm.
Endast för att icke alldeles blifva löftesbrytare tager
jag mig friheten öfversända hosföljande lappverk och
lapprisverk. Det är förra delen af ett slags skiss; och
jag ansåg att jag tills vidare borde öfversända detta.
Det öfriga är ännu ej fabriceradt och får komma
längre fram. Jag känner, att jag numera skrifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
