Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 219. Till Agnes Ekströmer, f. Carlson, 5 Oktober 1875
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
PONTUS WIKNER
hoppas att han ibland besöker vår gamle
Befallnings-man.
Min lilla gemål ber mig framföra sin obekanta
hels-ning och lyckönskan.
Men no ä dä ti å sia fårväll, far no ska jä te å
gå ett gran ud i stan mens sola skiner å dä ä ett
ubegribele grant vär. Ellars ha han all vurt kal å
blåsane ett par daar, så at ongane ha fåt vont far
brystet. No ä di indå bättre, sia vi ha guvve dum
brystsaft heller ho dä ä far nogge å så norre andre
doklamenter mä. Så no trur jä al, at dä ska te å gi sä;
en kan i ale fal ente gära mer än en gär; men mö
bekymmer å trassel har en när en ska ha sonne småå
kältringar här i vale. Varst ä dä indå far kärringane,
som ska drass mä dum alle stunner, sia di ä födte,
å skam te sianes, nästan farud mä. Kärane har så mö
ant å russla mä, så di tänker ente så mö påt. Men
holles dä no ä, så går tie, å, som en sir, så går vi
mä. Å så blir vi gamle å makteslöse som andre kräg
å då får dä väll bli ongane, som får hjelpe oss.
Så en ser al at dä ä väl stäldt. Bare vi no får ett
gran regn te höstsäa, å sia ett gran frost å snö, så
at en kan komme te och ifrå skougen. Far jä tänkte
al te å få sälja norre famnar famneve te faden i Foss,
jä skulle ha pengane te dä häringa hybetecks-lanet,
som jä väl aller kommer ifrå. Ja, dä ä visst å sånt.
Men no ska jä sia mön tack far mej; dä va stor skam
å komma å gära så möt besvär. Jä geck ente in far dä;
men mamsell ä no allti så spansjös å gemen imod
fattit folk. Ä dä ska ho ha tack far. Aijöss!
Pontus Wr,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
