- Project Runeberg -  Skrifter / 12. Brev. II. 1870-1888 /
158

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 247. Till Adolfine Christina Quensel, 7 Oktober 1878

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

PONTUS WIKNER

vid Hamngatan följer henne till grafven. Derföre må
hon tänka på sin nästa, d. v. s. på mig. Hon skall
skicka mig 25 kronor med det allra första och vara glad
och tacksam, att jag inte begärde femtio af henne som
af Fru Dickson, hvilken annars är hennes köttsliga
dotter och ett mycket respektabelt fruntimmer. Och
hvad skall jag med pengarne? Jag skall ge bort dem
till någon som skall ha dem: jag skall icke behålla
dem sjelf. Hvem som får dem, får hon inte veta, ty
hvarför skulle hon veta det, när den, som får dem, inte
får veta, hvar han får dem ifrån, och inte heller får
veta, att han får dem genom mig? Och när jag icke
får någon tacksägelse för pengarne, hvarför skulle
hon ha det, som inte hittat på det sjelf utan bara
gör efter som jag säger förut? Det är jag som skapar
idén, förstår hon, och hon bidrager till den simpla
materiella verkligheten; och hon måtte väl vara en
så bildad menniska, att hon har reda på, hvad hon
skall tänka om idén och materien, hvilket som är’
förnämst. Förstår hon nu detta, eller skall jag utveckla
det en gång till på ett sätt som icke förutsätter så
mycket filosofi, d.v. s. vetenskap om alltings yttersta
grunder? Jag menar, att det är jag som hittat på,
att det vore bra, om en viss person, som är ung och
förhoppningsfull i sina stycken, hade några pengar att
lefva af; men det är hon som skall ge pengarne, ja,
d. v. s. 25 kronor. Jag tänker att jag nu är förstådd,
och förstår hon mig inte nu, så är det antingen brist
på intelligens, hvilket jag inte vill tro, efter hvad
jag kunde förstå i somras i Marstrand, eller också är
det brist på god vilja till att förstå hvad hon helst ville
slippa förstå, hvilket jag inte heller vill tro, men som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 14:04:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/12/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free