Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 247. Till Adolfine Christina Quensel, 7 Oktober 1878 - 248. Till Viktor Rydberg, 14 Oktober 1878
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 PONTUS WIKNER
prestkragar, och dem, som få släpa fram sitt lif i
denna jemmerdalen utan denna halsprydnad.
Men de 25 kronorna böra rekommenderas, så att
de icke komma bort i anseende till deras skalkaktighet,
som äro Kronans tjenstemän och som sannerligen
borde ha bättre vett och en sedligare moral. Men
tiden är förvänd, och nog var det annorlunda i vår
ungdom; för att icke tala om den gamla spartanska
tiden, då, enligt Ekelunds historia, »en summa af
25 riksdaler riksgäld måste köras efter ett par oxar».
Vore denna tid ännu förhanden, så hade jag från
Tante kunnat få icke allenast den ofvan omrörda
gåfvan i reda penningar utan äfven litet slagt på köpet.
Med all vördnad och éstime
tecknar med mycken affection
Pontus Wikner.
248. Till Viktor Rydberg.
Upsala den 14 Okt. 1878.
Käraste Broder!
Tack för sist, d. v. s. för de angenäma och lyckliga
stunder, jag i somras tillbragte med dig vid den
Marstrandska Alphyddan, på Arvidsvik och på det
gungande hafvet! Vid ett af dessa tillfällen uttalade
du din önskan, att jag skulle sända dig en gammal
af mig 1869 ’författad berättelse: »min moders
testamente». Jag lofvade det och ber nu att få uppfylla
detta löfte. Men du måste förlåta, att jag sänder ett
exemplar som tillhört mig och som påverkats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
