Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 281. Till Emily Dickson, 18 September 1881 - 282. Till Per Pettersson, 28 September 1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN
207
märgen ur mina ben. En Wasatrissa tycker jag vore
väl det minsta som kunde komma i fråga, ty jag har
upphört att hoppas på adelskap. En af mina vänner
och lärjungar har redan blifvit belönad med 13
ordnar, men han var också nära på dubbelt så lång som
jag, och utrymmet på hans bröst var derefter.
Jag lemnar nu allt detta åt den dunkla
framtidens afgörande och vill i stället tala ett ord om det
förgångna. En angenäm sommar har jag haft, ehuru
mycket gråtmild. En af de ljusa dagame på Hvilan blef
ännu ljusare genom Herr Dicksons och hans söners
lilla, soliga besök derstädes. Det var så hjertans
hyggligt att egna oss den lilla stund, som1 tillbragtes i
Rättvik. Jag ber om min ödmjuka och hjertliga
hels-ning till de älskvärda resenärerna.
Och nu farväl för denna gång! Min hustru ber
om sin helsning. ... . ,
& Med tillgifvenhet
Pontus Wikner.
282. Till Per Pettersson.
Upsala den 28: de Sept. 81.
Käre Prost!
När Du får dessa rader, så läs dem i enrum, ty
de innehålla en djup hemlighet. Jag trodde aldrig, att
jag skulle komma att skrifva ett så besynnerligt bref
som detta.
Jag hade i förrgår besök af en ung filosofie kandidat
af Stockholms nation, som frågade mig, om jag kände
någon familj på landet, som skulle vilja mottaga en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
