Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 298. Till Anders Hylander, 29 April 1883
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
PONTUS WIKNER
Ålandsgatan 13 Stockholm; i annat fall, skicka
henne tillbaka till mig med det första.
Sedan vi sist träffades, har jag varit mycket sjuk.
Det var på vårsidan 1881. Jag hade en mycket svår
och långvarig lungkatarr. Mitt bröst blef då så
för-stördt, att jag numera ej kan gå ut om vintern utan
respirator. Mina krafter äro ock mycket försvagade.
Likväl kan jag arbeta och sköta min tjenst i skolan.
Hvarje vecka går jag till nationssalen och läser
Bohusläns Tidning; det är mig ett eko från älskade dalar.
Och Röe — det glömmer jag aldrig.
De mina helsa dig. De må godt. Hugo är nu på
11: te och Ernst på 10: de året. De gå i skolan och
visa synnerligen goda gåfvor. I sommar skola vi,
såsom numera vanligt, vistas i Dalarne hos min
svåger. Der blir dock icke så gladt som förr; ty
min svåger ligger, förlamad af ett slaganfall.
Framför min helsning till din Fru och dina barn
äfvensom till de grannar, som ännu komma ihåg
mig. Likaså till Elis, då du skrifver till honom.
Var det icke komiskt, att jag fick ingenting efter min
gamle vän och välgörare? Han hade ämnat mig 3,000
kronor, men testamentet var ej lagligt. Min sorg
der-öfver var dock mycket ringa: den gode gamle hade
gjort nog för mig.
Farväl nu, käre, gamle vän; det skall vara kärt
att någon gång få höra något ifrån dig.
Din tillgifne
Pontus Wikner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
