- Project Runeberg -  Skrifter / 12. Brev. II. 1870-1888 /
252

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 306. Till ?, 16 Mars 1884

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252 PONTUS WIKNER

»Om mig än kropp och själ försmäktade, är du
dock, Gud, alltid mitt hjertas tröst och min del.» Den
ljufliga fridsförnimmelsen skall komma sedan, när man
lärt sig, att man icke andligen 1 ef v er af de ljufliga
förnimmelserna utan af att helt enkelt hålla sig till
Gud såsom sin Fader. Och vore det ock tänkbart, att de
ljufliga fridsförnimmelserna i detta lifvet aldrig
infunne sig, så är man i sjelfva verket salig i alla fall.
Om man blott enkelt och barnsligt litar på Gud — och
hur kan man i sjelfva verket låta bli att göra detta? —
så är man ändå hans barn, ett barn visserligen, som
plågas af svåra och helvetiska drömmar, men som
drömmer dessa drömmar hvilande i Guds Faders sköte.
Sådana drömmar drömmer Ni nu. Ni anser Er
förkastad och menar, att allt är slut mellan Gud och Er.
Det är en dröm, en ren inbillning. Men denna svåra
dröm har Ni drömt i Eder himmelske Faders armar;
ty Ni är i alla fall, tro mig, buren på dessa armar
såsom ett barn, låt vara ett sjukt och drömmande. Ur
dessa armar kan Ni, åtminstone så länge Ni andas
denna verldens luft, aldrig lösslita Er. Ni kan aldrig
i detta lifvet komma utanför Guds kärlek, Ni må streta
emot, hur mycket Ni vill, och inbilla Er vara
förskjuten, hur mycket Ni vill. Men att Ni
drömmer Er vara från Gud lössliten, det skall jag bevisa
Er. Ni menar nämligen, att Ni icke längre vill höra
Gud till: mellan Er och Gud är allt slut. Hvilken
motsägelse! Detta skrifver Ni till mig — hvarför gör Ni
det? Är det icke, emedan Ni i alla fall i Ert innersta
längtar efter Gud? Om Gud vore Er likgiltig, skulle
det ju ock vara Er likgiltigt, om bandet mellan Er
och Gud verkligen är slitet. Hvarför klagar Ni då?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 14:04:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/12/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free