Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 306. Till ?, 16 Mars 1884
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREV, ANDRA SAMLINGEN
251
306. Till ?
Tack för Edert bref och det förtroende Ni visat mig!
Måtte jag kunna säga Eder något, som kunde lända
Eder till tröst!
Edert bref visar en ovanligt klar och bestämd
tankegång och förmodligen äfven en mycket bestämd vilja,
men en vilja som arbetat ut sig. Ni är dödstrött; men
ehuru trött Er vilja är, är hon ändå rebellisk.
Jag förmodar, att häri gömmer sig något af egensinne.
Ni tillhör de själar, som1 icke tåla halfheter; Ni vill
hafva allt eller intet. Om någon menniska på grund
af egen erfarenhet borde förstå detta, så är det jag,
ty om någon menniska svärmat för det hela i allt,
så är det jag. Detta är på sätt och vis bra: det lär oss
att fara efter det bästa i allt. Men att fara efter det
bästa och att en gång nå det bästa är icke det
samma som att nu h a n d t e r a det med sin själs
händer. Att nödvändigt vilja binda ihop de två
och att således n u anse det för intet, som icke är allt,
det är visserligen en karakterstyrka, men det är det
sårade och envisa barnets, som icke vill äta förrätten,
derför att man icke villfar dess begäran att få äta den
ljufligare deserten genast. Jag tror, att Ni, trots Ert
klara förstånd och Ert ordentliga väsen, är ett sådant
barn, som icke vill äta af förrätten, förr än deserten
åtminstone blifvit framsatt på bordet. Den desert jag
menar är den ljufliga förnimmelsen af frid
med Gud. Förrätten är Gudsnådelöf ten, i,
Kristus, hvilka man kan tro och lita på och trygga sig
till äfven då, när allt i själen är i uppror och ångest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
