Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 382. Till Otto Printzsköld, 19 Mars 1886 - 383. Till Otto Printzsköld, 5 April 1886
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
380
PONTUS WIKNER
i sina bekymmer angående denne sons framtid. Jag
har derför ansett mig böra [— — — —] framställa
spörsmålet till Dig, ehuru jag, sanningen att säga, icke
vet, huru mycket eller huru litet Du har med
ifrågavarande platsers tillsättande att skaffa.
[–––––––]
Blif nu icke »arg» på mig för detta bref. Anse mig
gerna dum och oföråkämd, men etc....
Framför vid tillfälle min synnerliga vördnad för
Din Fru Moder. Jag glömmer aldrig, när hon
uppträdde som filosofien och hennes son såsom den med
spade beväpnade Kulturen. Hvilken härlig tid!
Som Du vet, har jag sökt tillbaka till Upsala, ehuru
jag här trifs mycket godt. Om mitt anslag skall lyckas,
hvilar, som Homerus säger, i gudarnes knän.
Hur Du nu än gör med det ärende, detta bref
afser, så var i alla fall som förut min hygglige vän.
Farväl för denna gång!
Din tillgifne
Pontus Wikner.
383. Till Otto Printzsköld.
Christiania d. 5 April 1886.
Käre Broder!
Hjertligen tack för Ditt bref! Jag var på förhand
så godt som säker, att det skulle gå som det gått
och kan naturligtvis icke det minsta undra på den
saken; men jag ville i alla fall hafva gjort hvad
jag gjorde, för att ej visa mig afvog mot min gamle
yän [— — — —], hvilken, bevisat mig mycken godhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
