- Project Runeberg -  Skrifter / 12. Brev. II. 1870-1888 /
418

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 401. Till Ludvig Bergström, 29 Mars 1887

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

418

PONTUS WIKNER

måste också konseqvent läras af hvar och en, som
antager, att Gud står i relationer till oss, som faktiskt
byta om relationer till honom. Ty har B fått en ny
relation till A, så har också A fått en ny relation till
B — det kan ej hjelpas.

Vi hafva således att välja mellan att antaga, att Gud
byter om relationer, eller att han till oss icke har några
relationer, som svara mot våra till honom. Men i
senare fallet — hvartill skall en sådan Gud tjena? Och
kan väl verlden förklaras ur en sådan Gud?

Till denna mening om Gud och tiden har jag
imellertid icke kommit genom konseqvensen från
Guds vilja, såsom von S. antager. Ty när jag på
min ännu relativt-Boströmska ståndpunkt tillskref Gud
vilja, mente jag dermed endast ett tidlöst
förnimmande af något såsom harmonierande med eller
dishar-monierande med den eviga verlden, och detta begrepp
fordrade icke, så långt jag då kunde se, att jag offrade
Guds tidlöshet. Nej, vägen var den, att jag sommaren
1883 idkade förstudier till ett tilltänkt arbete, hvari jag
bland annat behöfde bevis för en tidlös verklighet —
och jag kunde då ej finna ett enda, som
höll stånd. Till detta negativa skäl kom snart det
mera positiva, som låg i ofvan anförda alternativ.
Vägen var således rent teoretisk, ehuru naturligtvis, n ä r
så skedde, mitt hjerta klappade af glädje, att mitt
förstånd återfick en lefvande Gud i stället för den
absolut stillastående hvars anlete hade i sig
någonting för åskådaren förstenande.

Huruvida jag nu härmed »nedsjunkit från
rationalism till empirism», beror naturligtvis dels på
betydelsen af dessa två, dels på deras rangordning i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 14:04:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/12/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free