Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 402. Till Robert Dickson, 20 Maj 1887
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 PONTUS WIKNER
ofta, att jag icke skulle lefva länge. När jag var
skolgosse, undrade jag, om jag skulle få lefva tills
jag blefve gymnasist; som gymnasist tyckte jag det
skulle vara roligt, om jag kunde hinna bli student;
och då jag blifvit student, mente jag, att jag skulle
bli förvånad, om jag hunne fylla mitt 30: de år. Och
nu har jag hunnit dit och 20 år derutöfver! Och
under all denna tid, hvilket rikt mått af inre och
yttre lycka har icke kommit mig till del! Öfver mig
ha utgjutits välsignelser såsom en ström. Till och med
mina lidanden — ty äfven jag har icke undgått sådana,
och särskildt min klena helsa har ofta varit till
bekymmer — ha visat sig vara förklädda evangelister med
glädjebudskap från »Honom, som förmår att rikligen
göra utöfver allt hvad vi bedje eller tänke».
Det underligaste är, att, ehuru jag naturligtvis
märker en betydlig minskning i lifskraft och i mitt
hjert-lidande och mitt klena bröst har ett beständigt
»memento mori», så känner jag mig invärtes icke en dag
äldre, än då jag var 25 år, snarare yngre, i den mån
jag känner mig fridfullare. Ty då hade jag ännu
qvar, eller rättare: jag hade nyligen i min själ
mottagit, den öfverväldigande respekt för det menskliga
tankearbetets heroer, som gjorde, att jag icke
vågade vara lycklig, när en Platon eller en Boström
stälde sina tankebyggnader skymmande emellan mig
och det, som utgjort min tidigare ungdoms aldrig
förgätna lycka. Nu har jag med Guds hjelp sett
alla dessa stormän in i ögonen och funnit, att hur
mycket jag än på rent menskligt vis kan beundra deras
snilleblixtar, så ligger dock i dem alla utan
undantag allt för mycket af fyrverkeri, för att jag mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
