- Project Runeberg -  Skrifter / 12. Brev. II. 1870-1888 /
485

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till elfte delen - 431. Till Sven Sjöblom, sommaren 1864

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÖRSTA SAMLINGEN. TILLÄGG 485

förr än nu medelst svart på hvitt hafva betygat min
tacksamhet för denna så vänskapliga åtgärd. Jag har
dröjt något länge, och derutinnan har jag visserligen
icke gjort någonting ovanligt. Hoppas Du ursäktar.

Ja nog blef jag öfverraskad då jag fick Svenska
Akademiens bref med »Snille och Smak» i sigillet.
Jag-trodde verkligen aldrig, att jag med den myndighet,
som begagnar ett sådant sigill, någonsin skulle komma
i beröring; men menniskan spår och Gud rår, och
Gud är barns och de dårars förmyndare. Och så fick
jag 500 Rdr af Svenska Akademien. Du kan väl
föreställa Dig att jag för en sådan gåfva måste
känna mig tacksam. Det var ju mer än ett helt
collegium på 30 collegianter. Häromdagen fick jag
också ett bref från Otto Landgren, der det på
utanskriften stod: »Stipendiaten i Kongl. Svenska
Akademien». Det der var också en titel!

Som Du ser af öfverskriften är jag nu Bohuslänning.
I Wermland stannade jag precis på pricken 6 veckor.
Jag hade ofantligt trefligt under den tiden, ty alla
ortens tärnor bemödade sig att göra mig vistelsen
der-städes så ljufvelig som möjligt. Jag blef hardt när
söndersliten, om sådant varit möjligt; men, tack vare
min individualitet, kom mitt hjerta fullkomligt odeladt
ur striden. Det är icke alltid sådant lyckas, och så
mycket gladare bör jag vara. När jag reste hitåt, följde
mig August Hallenborg till Carlstad. I den staden
träffade jag för öfrigt den gode Lectorn och
Con-sistorie-ledamoten Rosell, som, när han fick se mig,
godhetsfullt behagade utropa: »nej, nu ser jag då, att
philosophin bringar välsignelse åt menskligheten,
eftersom Du är i staden». Det var ju en kolossal artighet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 15 14:04:39 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/12/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free