Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg till elfte delen - 445. Till Anders Fredrik Beckman, 19 November 1867
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA SAMLINGEN. TILLÄGG
521
fredsställd trängtan och deraf följande Titaniskt trots
denna ståndpunkt kostat mig, det är mer än jag kan
säga. Jag har lidit mycket, men Gud har välsignat äfven
detta lidande och just genom dess bitterhet rensat mitt
öga, så att jag nu ser, att jag varit fången i villfarelse.
»Naturens förbannelse» var den sista yttringen af min
pantheistiska tendens. Det var våren 1866 den boken
skrefs; samma sommar mognade insigten om den
ståndpunktens oduglighet. Jag hade då redan sålt
manuskriptet och ägde inga medel att få det
tillbaka; annars hade den boken förmodligen aldrig
kommit ut.
Det är nu min mening att genom några års stilla
studier förbereda mig för en framtida verksamhet i
vetenskapens och Kristendomens tjenst. Det var en tid, då
jag, till följe af antydningar från åtskilliga håll, ansåg
mig kallad, att utföra storverk. Och det var icke blott
till följe af antydningar från andra som jag blef förd
på den tanken, det skedde äfven derföre, att jag kände,
huru någonting stort och öfvermenskligt
arbetade med makt i min egen själ. Denna sista känsla är
icke minskad; det är ännu något stort och
öfvermenskligt som med makt arbetar i min själ; men jag
drager deraf icke längre den slutsatsen (som
visserligen var tillkommen genom ett felslut), att detta skall
göra mig sjelf stor i denna verlden; jag tror, att jag
utan saknad kan lemna den storheten för den mycket
större att få vara en vän af Herren Jesus Kristus,
min och hela mensklighetens gudomlige Försonare.
Jag ber om min innerliga och ödmjuka helsning
till Biskopinnan. Jag känner väl hennes goda sinnelag
äfven för mig, och jag tänker ofta med tacksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
