- Project Runeberg -  Skrifter / 2. Vittra skrifter. I. Tal, dikter m. m. /
12

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två föredrag - Narkissos-sagan och platonismen (1879)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och försöker att även dit inkomma samtidigt med den
ande, som så gärna upplöser den nämnda
psykologiska treenigheten under den vänliga förespeglingen
att uppfostra de tre syskongenierna var för sig. Har
han nu lyckats att dit inkomma, så kan man väl ana,
vad den lider, vars vilja dignar under stora uppgifter,
dem just kulturen brukar vara så behändig att
uppställa, och vars tanke knappt kan frammana en idé,
som icke för känslan tar gestalten av den bekante
keruben med det flammande svärdet, vilken har den
förunderligt uppövade förmågan att, hur man än
vänder sig, alltid träffa en mitt i hjärtat.

Härmed är emellertid icke min mening att neka
kulturens välsignelse. Kulturen är en förträfflig sak; men
hon är förträfflig på det sättet som en hög stege: hon
kan vara en väg till höga ståndpunkter och sköna
utsikter, men kan också vara en väg till att bryta nacken
av sig.

Kulturens verkan i avseende på det själslidande, som
hon icke lyckas avvärja, är i allmänhet den, att hon
gör detta lidande mer raffinerat. Redan inom
mytologiens område röjer sig de mer bildade folkens
tendens att skapa bilder av ett raffinerat lidande. Att
vada i eviga strömmar av ormetter är gräsligt, men icke
just raffinerat. Att såsom Tantalos lida hungerns och
törstens kval, när den mättande frukten och den
läskande drycken gäckande beröra ens läppar, det är ett
raffinerat lidande. Det raffinerade själslidandet är just
det, som varje ögonblick låtsar, som ville det till mina
läppar trycka föremålet för min själs längtan, men
aldrig försummar att nästa ögonblick rycka det tillbaka.

Tantaloskvalen äro dock icke så raffinerade, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 20:27:22 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/2/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free