Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två föredrag - Narkissos-sagan och platonismen (1879)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När den helleniske anden hunnit att få ögonen
öppna för den värld, som låg inom hans synvidd, hade
den mänskliga gestalten undergått en underbar
förändring. Han hade upphört att vara en dimfigur;
han hade iklätt sig bestämda former, och detta former
av en underbar skönhet: människoidéen hade tagit
mandom, och på denna mandom höll den helleniske
anden oavlåtligt sitt öga riktat: han var i honom
bokstavligen förälskad. Man kan knappt förtänka honom
detta, och dock var han därigenom icke alldeles lycklig.
I Narkissosmyten viskade han en bekännelse om denna
kärleks kval: han kände sig dömd att tråna till döds.
Så är det dock icke i alla ögonblick. För det mesta
lever han i den skönhet, han skådar, glömmande sitt
eget öde. Benrangelsmannen, som egyptiern stirrat
på, tyckes för en människoålder hava blivit gripen av
vek medkänsla, och liksom för att icke störa honom,
som förälskat sig i sin egen bild, gömmer han sig i
sin egen skugga.
Dock icke för alltid. Hellenen börjar märka, att
denna skugga gömmer något, som plågar hans
skönhetsälskande själ. Han får syn på förgängelsen, och
ju mer han ser på den främmande gestalten, desto
större växer denne och kastar snart sin skugga över
hela tillvarelsen. Var finns nu det oförgängliga, det
som icke uppkommer och icke förgås? Denna fråga
framkallar filosofien.
Ungefär i tvenne århundraden hade helleniska
filosofer intill Platons tid arbetat på lösningen av denna
fråga. Några hade letat i vattnet, andra i luften, andra
i elden; några hade talat om atomer, andra om tal och
element av tal. Men dels var det uppenbart, att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
