Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tal - Vid avtäckningen av Ernst Daniel Björcks minnesvård (1873)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
TAL
tern är förgången, när blomstren äro utgångna på
marken och vårtiden är kommen, då måste jag hava
tillstoppat mitt öra för alla andra röster än de
vardagliga, om jag icke mitt i vårjublet, när allt omkring mig
sväller av livskraft och dal och höjd och skog
genljuder av fröjdesånger, förnimmer någonting av detta
underbart vemodiga, som kallas naturens suckan, och
vilket jag sedan på ett för varje öra hörbart sätt får
igen om hösten, när naturen avklädes sin skrud och
oktobervinden går tjutande genom skogen. Detta
naturens hemlighetsfulla vemodsdrag, inlagt redan i
hennes våranlete, är ett drag, som jag gärna må älska.
Det är hennes sätt att bekänna, vad hon innerst menar
med all sin livsutveckling, sin färgprakt, sin
glädjesång; hon vill viska mig i örat denna påminnelse:
»Människa, all denna skönhetens rikedom, som jag
för ditt öga utbreder, är ett återsken blott av en
annans härlighet och en annan härlighet, till vilken du
är kallad och jag genom dig. Till den härligheten
trår din ande, längtar och trängtar såsom den törstige
efter det aldrig sinande källsprång, längtar och
trängtar även då, när du, överlämnande dig åt stundens
hänförelse, söker intala dig själv, att här är dig gott
att vara, och du här vill uppslå din hydda för alla
tider. Och i denna din andes längtan är även jag
invigd, såsom den där, med dig befryndad, med dig
delar det leda och med dig det ljuva.»
Men även människolivet har sina årsskiften, och
bland annat har det även ett skifte, då det heter:
»Blomstren äro utgångna på marken, vårtiden är
kommen.» Vem har icke någon gång hos sig eller en
annan älskat människolivets vårdagar? Att se och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
