Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I bunden form - Albino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och vad jag sedan sett i denna världen
är avigsidan endast utav livet.
Allt är förvrängt, som när man vänder om
ett plagg, som slitits nog på ena sidan,
jag bär ej vända plagg —
MESTINO.
En gång likväl
vår vänskaps vävnad var ej än försliten.
ALBINO.
En gång — ja visst — den gången gången är;
det gångna kommer aldrig mer tillbaka.
Minns jag det ej, Mestino, hur vi vävde
vår vänskapsvävnad, du och jag, tillsamman,
hur varje tråd, Mestino, av mitt väsen
slöt om en tråd av ditt? Minns jag det ej?
Var jag väl den, som älskat minst av båda?
I sanning icke. Gåvan av din själ
jag velat gälda, broder, tusen gånger
med offret av min egen, om jag kunnat.
Du sade sant, Mestino, att en gång
vår vänskaps vävnad var ej än försliten.
Du kunde säga mer: det var ej du
som slet den — det var jag, — ja, jag allena.
Ty du var rik och hade andra kläder,
den blev min enda dräkt — min enda dräkt,
hur kan den undgå väl att bli försliten?
Men nog därom. — Vad vill du mig, Mestino?
MESTINO.
Att du mig följer; natten snart är här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
