Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I bunden form - Albino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MESTINO.
Albino, hennes bävan
är dock förklarlig nog. Du rymmer bort
och syns ej till på hela långa dagen,
men sitter här och drömmer bort dig själv
och allt vad du i livet älska borde.
Kom, följ mig hem. Din moder sänder mig
att säga dig, hur efter dig hon längtar.
ALBINO.
Nåväl, jag kommer; gå förut och säg
min moder det.
MESTINO.
Nåväl då, jag vill gå.
Farväl! (Går.)
ALBINO.
Farväl — så är jag ensam åter.
Så är mig bäst. — En kvinna — sade han. —
Jag är en man — ja, det är sant; det är jag;
och därmed är jag också jordens konung,
med kraft att storma himlen, om jag vill.
Ja, om jag vill. — Vad vill jag? — O, jag ville
en himmel ge, om blott jag visste rätt,
vad rätt jag vill. När barmen häver sig,
som vågen häver sig ibland därute,
och hjärtat stormar så emot sitt stängsel
som dömda fången i sin sista natt,
när på schavotten utanför det timras —
vad vill jag då?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>