- Project Runeberg -  Skrifter / 3. I mänsklighetens livsfrågor. I /
96

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? (1865) - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

96

I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR

utom i klar dag. Vill jag använda mina sinnen såsom
kunskapskällor, så skall jag snart finna, huru trång
den gräns är, inom vilken deras verksamhet faller.
Jag känner ingenting annat än det, som berörer min
kropp, jag smakar endast, vad jag lyckas få i min
mun, och vad jag hör och ser ligger sällan längre
bort än några få fjärdingsväg. Jo, det är sant, jag
ser solen om dagen och stjärnorna om natten, och de
ligga många tusen mil borta från mitt öga. Må vara,
men för det första är det, som jag i själva verket ser,
när jag säger mig se sol och stjärnor, kanske icke
solen och stjärnorna, utan någon genom ljuset
förmedlad verkan, som dessa fjärran ting åstadkomma
på mitt öga, och för det andra, om det verkligen är
dem, som jag ser, så ser jag dem i alla fall alltför litet,
för att om dem få en fullständig kunskap, och
dessutom, är det väl avgjort, att världen har en gräns där
borta bland de blekaste stjärnorna? Och om jag i
förtrytelsen över mina sinnens otillräcklighet ville lämna
åsido deras vittnesbörd och säga med Heraklit, att de
äro »dåliga vittnen för barbariska själar», och i stället
använda min beräkningsförmåga och min
slutlednings-konst; skulle jag väl därmed kunna komma mycket
längre? Skulle jag väl kunna säga, vad som döljer sig
däruppe bortom gränsen, från vilkens andra sida inga
ljusstrålar, ville de också på sin väg dröja flere
årtusenden, någonsin hinna fram till mitt öga? Och
om jag det kunde, låge där icke ännu en annan omätlig
värld på andra sidan? Och om jag fattade även denna
och kände hela universi sammansättning från solen
till solgrandet, hade jag väl därmed ändå fattat det
oändliga, det fullkomligt fullkomliga? Vi hava hört

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 1 21:22:08 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/3/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free