Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? (1865) - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
Han, som i oss verkar varje särskild handling, så vitt
den är god. Jag tror detta, emedan jag vet, att en
fullkomlig skilsmässa från Gud också måste innebära
en fullständig förlust av det, som Gud är, nämligen
sanningen och det goda, och att sålunda, där någon
sanning och något gott finnes, där är också Gud
själv med sin kraft närvarande och verkar såväl det
ena som det andra. Men handlingarna och
kunskaperna bliva ju på detta sätt icke produkter av
människans verksamhet? De bliva även detta, ty i
det goda och sanna är den gudomliga handlingen och
verksamheten identisk med den mänskliga. Om solen
låter en av sina strålar genom mitt fönster leta sig
fram till den plats, där jag sitter, och värma min kind
eller min panna, så har jag precist lika rätt, om jag
säger, att solen värmer mig, eller om jag säger, att
solens stråle värmer mig. Bägges verksamhet är i
detta fall alldeles en och samma. Och skulle det hända,
att solstrålen, som leker i mitt ansikte, blivit något
fördunklad på vägen, t. ex. därigenom att fönsterglaset
icke vore riktigt gott eller icke riktigt rent, så säger
jag i alla fall rätt, när jag påstår, att det lilla av
ljus, som verkligen hinner fram, ändå är solens eget
ljus, likaväl som det är solstrålens. Mörkret däremot,
som på detta sätt inblandat sig i solstrålen, kan aldrig
sägas komma från solen eller vara solens mörker. Så
ock med sanningen. Om den finnes hos människan,
i vilken grad som heldst, i vilken form som heldst
och med avseende på vilket föremål som heldst, så
är den alltid, så långt den är sanning, Guds eget
verk i människan. Men om så är, I ädla själar, var
är han då, den gräns, om vilken I tälten? Om män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
