Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kunna vi veta något om Gud? (1865) - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNNA VI VETA NÅGOT OM GUD? 101
niskän icke kan skaffa sig någon sann kunskap, utan
att denna i varje fall blir ett verk omedelbart av Gud,
var ligger då gränsen mellan de kunskaper, som man
kan skaffa sig på egen hand, och dem, för vilka man
behöver en särskild uppenbarelse? Människan behöver
för varje sann kunskap Guds särskilda uppenbarelse,
— särskild, emedan den är en uppenbarelse i detta
enskilda fall och för denna enskilda människa. Fråga
kan därföre aldrig bliva om en gräns mellan det, som
hon vet av sig själv, och det, som hon vet endast
genom Guds omedelbara upplysning; men mycket väl
kan här bliva fråga om en annan gräns, nämligen om
gränsen mellan det, varom Gud kan upplysa
människan, och det, varom Han icke kan lämna henne någon
upplysning. Men Han är ju allsmäktig och kan vad
Han vill? Må vara; men säkert torde det ändå vara,
att Han varken kan eller vill göra människan till något
annat än människa; och då det ju ligger i människans
väsende att vara ändlig, så vill Han icke, och kan
således ej heller, göra henne till någonting annat än;
ändlig. Han kan och vill då ej heller göra hennes
kunskapsförmåga till annat än ändlig. En ändlig
kunskapsförmåga kan ju, så länge hon är ändlig, icke
fatta det oändliga. Gud är oändlig. Alltså: vi komma
tillbaka till den redan nämnda svårigheten och till
erkännandet, att vi alldeles icke genom oss själva, men
icke heller genom Gud, kunna vinna någon kunskap
om Honom, den oändlige.
Men härmed är det ännu icke nog. Ännu hava vi
svårigheter att observera. Låtom oss för en stund
glömma det sista resultat, till vilket vi kommo; låtom
oss tro, att i vår ändlighet icke ligger något hinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>