Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
dig är ett bevis liktydigt med ett uppvisande, att så är
det skrivet. Jag bryr mig ej mycket om sådana bevis.
Och dock, om du lärt dig de första bokstäverna i
naturens abcd, så skulle du kunna läsa, huru det står
skrivet med outplånliga drag i den där hökens
anatomi och fysiologi, att han såsom hök betraktad ej
har kunnat gå vid någon av paradisets fyra floder och
äta gräs. Men även om så underligt hade varit, så
tycker jag, att din sak därmed icke hade varit hulpen.
Ty gräset är väl också någonting, som gömmer ett
inneboende liv. Och om det också är värre att offra
ett djurs liv, som är högre utvecklat, så är det enligt
din teori, som icke vill att ett liv skall offras för det
andra, illa nog att offra även det lägre livet. Om
således också alla paradisets djur varit gräsätande, och
om Adam och Eva själva ätit gräs, såsom sedermera
deras ättling i något obekant led, Nebukadnezar, så
var därmed förbannelsen icke utesluten från paradiset.
Jag ser därföre för dig ingen annan utväg än att
antingen erkänna, att det icke är någon förbannelse,
om ett liv måste gå under för ett annat, eller ock
antaga, att man i paradiset var berövad den förmånen
att äta.
—■ Jag förlåter gärna — genmälte Erhard — den
gäckande bitterhet, som du i ditt tal inlägger. Naturen,
har du sagt, är din gudinna, som du älskar och
tillbeder, och att hon icke alltid av sina barn fordrar
mildhet och kärlek mot dem, som fostrats vid samma
barm, därpå äro dessa blodiga fjädrar ett bevis. Du
handlar alldeles naturligt. När ett annat liv,
sanningens liv, Bibelns liv, duvan med olivebladet, är dig i
vägen, så är du genast rovfågeln, som vässer sina klor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>