Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURENS FÖRBANNELSE
171
död, som nu i världen icke kan förnekas, verkligen
uppväller ur hennes innersta grund.
— Angående den frågan har jag sagt — svarade här
Richard — att det vore en barnslighet, om man ville
påstå, att naturens nu gällande lagar icke skulle utgöra
ett troget uttryck av hennes innersta väsen. Jag
förstår mycket väl, varför Erhard ej vill gå in på den
saken. Han vill, att naturen ursprungligen skall hava
varit fri från det, som han räknar till den nuvarande
föfbannelsen, nämligen smärtan och döden, och att
detta alltså är något, som sedan kunnat komma till
såsom ett påhäng för syndens skull. Men ett sådant
antagande är orimligt. Ty i naturen är allting så noga
med vartannat förbundet — såsom jag också redan
sagt — att ingen lag kan förändras, utan att hela
naturen i och med detsamma förändras, i det hela och
till alla sina delar. Ifall den sten, som jag nyss kastade
utför‘berget, icke hade fallit nedåt utan i stället flugit
uppåt, så hade det betytt, att attraktionskraften i
universum vore suspenderad; och i sådant fall skulle
utan tvivel icke allenast jorden själv upplösa sig och
låta sina momenter förflyktigas i rymden, utan även
vårt solsystem och alla andra solsystemer skulle brista
och förströs som agnar för vinden. Detta visar, huru
djupt varje lag är grundad i naturens väsen, då en
förändring i lagen skulle förorsaka en omstörtning av
hela universum. Och på samma sätt som med den
exempelvis anförda lagen förhåller det sig även med
den förgängelsens, smärtans och dödens lag, varom
frågan här gäller. Vi komma således nödvändigt
tillbaka till det erkännandet, att denna lag sammanhänger
med naturens väsen och av detta är ett troget uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
