Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
- Nej.
— När nu bägge ingå som elementer i det hela, äro
de då i något avseende varandra lika eller i intet
avseende?
— De äro varandra åtminstone i det avseendet lika,
att de bägge ingå som elementer i det hela.
— Hava de då icke detta gemensamt?
— Jo.
— Och är det en verklighet, som de då hava
gemensam ?
— Ja visserligen, ty det var en verklighet, att de
bägge utgjorde elementer i det hela.
— Således måste du medgiva, att om två
tillsammans skola bilda ett helt, så måste de hava något
gemensamt; och att, om de icke hava något gemensamt,
så kunna de icke tillsammans bilda ett helt?
— Det måste jag medgiva.
— Du sade nyss, att hundens själ möjligen äger
ett materiellt och ett andligt element i sig. Det
betyder väl, att i hans själ finnes, jämte den möjligen
andliga delen, åtminstone en del, som alldeles icke är
andlig utan rent materiell.
— Det synes mig vara nödvändigt.
— Om denna materiella del, såsom du säger, är
rent materiell, och icke har i sig någon andlighet, kan
han då hava någonting med deri andliga delen
gemensamt?
— Nej.
— Då kan han icke, heller med den andliga delen
bilda något helt, enär de, som tillsammans skola bilda
ett helt, nödvändigt måste hava något gemensamt.
— Vänta ett ögonblick, herr filosof — avbröt här
na
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
