Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturens förbannelse (1866) - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
och skjuta emellan dessa huru många som heldst,
så skall jag i alla fall om var och en av dem kunna
säga, vad jag nyss sade om de redan antagna. Ligger
nu i den fria självbestämningen något, som varken är
blott möjlighet eller faktisk (historisk) verklighet; så
ligger i den fria självbestämningen något, som icke
rymmes i tiden. Och om så är, måste den, som
förnekar en utom tiden fallande verklighet, nödvändigt
förneka självbestämningens möjlighet. Du förnekade
den förra, måste alltså även förneka den senare. Men
därmed får du i din värld icke längre plats för synden.
— Nå så mycket bättre; jag har aldrig varit särdeles
angelägen om plats för en så olycksbringande gäst.
Och i själva verket synes du nu arbeta mig i händerna
med avseende på vår huvudsakliga fråga. Ty finnes
ingen synd, så finnes ej heller någon förbannelse
för syndens skull och. det är just, vad jag velat
påstå.
— Broder Richard! antager du den ena
konsekvensen, så måste du också bekväma dig till att antaga
den andra. Finnes på grund av den fria
självbestämningens omöjlighet ingen synd, så finnes av samma
skäl icke heller någon dygd. Ingen väljer då av fri
vilja det goda, så att, om någon är god, så är han det
av nödvändighet eller slump. Jag vill fråga, om icke
detta blir den största tänkbara förbannelse?
— Jag kan icke säga; att vara god är lyckligt nog,
vare sig att godheten kommit på det ena sättet eller
på det andra.
— Du erkänner emedlertid, att man kan vara god
och ond, att det faktiskt finnes godhet och ondska hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
