Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
I mänsklighetens livsfrågor
sitt baner; hon har gjort det till ett slags prövosten
på vilken hon prövar andarne, om de äro goda eller
onda; hon har gjort det till sitt schibboleth, vars
uttalande avgör, huruvida den, som talar, förtjänar att
leva eller dö — såsom det fordom skedde med barnen
av Efraim vid Jordans färjostad. Jag säger ännu en
gång, att denna avgjorda förkärlek för
framåtskridandet hedrar vår tid, och begagnar mig av detta
tidsandans skaplynne för att i ett enda slag sätta mig
över alla bevis för kulturens förträfflighet och
oerhörda vikt. Men om denna vikt nu en gång är erkänd,
så faller det av sig självt, att det också är mycket
viktigt att känna, vad man egentligen menar med
kultur och vilka kulturens förutsättningar och villkor
äro. Men då blir det även av vikt att kulturens
förhållande till andra makter och företeelser på det
mänskliga livets vädjobana blir klart fattat. Bland dessa
makter är nu filosofien en. Filosofien är
verkligen en makt. Att hon är en berättigad makt, det är
man icke lika villig att erkänna, som man är villig att
göra ett sådant erkännande om kulturen. Åtminstone
vill man beskylla henne för att såsom makt vara
täm-meligen förlegad. Den tid är förbi, då en monark
kunde skicka ett statsskepp — man har sagt om
Platon, att den äran fordomdags vederfors hönom —
från Syrakusa till Tarent blott för att hämta en filosof.
Men det må nu vara därmed huru som heldst, en makt
är filosofien redan därigenom, att hon kunnat bli så
gammal, som hon är, och att hon ännu som i fordna
dagar kan fylla ett människohjärta med hänryckning,
oaktat hon försmår de flesta bland de tjusningsmedel,
vilka annars pläga användas ibland människors barn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
