Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
än står i tingens ordningsföljd, dock har åtskilligt med
de lägre varelserna gemensamt. Detta gemensamma
är icke heller en obetydlighet; det sträcker sig vida
både i det avseendet, att det hos de lägre varelserna
går långt ned, och i det avseendet, att det i det
mänskliga livet följer med ända upp i de högsta
livsyttrin-garne. Det finns ingenting i världen så ringa, att
icke människan i visst avseende måste erkänna sig vara
det tingets frände. Det lägsta av allt är det, som vi
kalla död eller oorganisk materia; människokroppen är
väl ingen död materia, men dess frändskap med det
döda visar sig därigenom att han kan dö. Den ene
älskar att mycket starkt framhålla denna människans
släktförbindelse med stoftet, ty det ligger en viss
tjusning däri att vara människa och ändå kunna förnedra
sig så djupt, likasom det ligger en viss tjusning i att
se ned uti en djup avgrund; den andre älskar att göra
denna släktförbindelse så ringa som möjligt, ty det
ligger onekligen någonting simpelt däri att till någon
del av sin varelse kunna sägas vara en handfull stoft.
Sanningen är emedlertid, att släktförbindelsen finns.
Och hon finnes icke blott på det viset, att hon mycket
ytligt berör den mänskliga varelsen;- hon är icke en
förbindelse så där i förbigående, ungefär så som även
den förnäme, när han ger sig ut på promenad, får
stoft på sina kläder: förbindelsen sträcker sig vida
längre. En av de högsta yttringarna i det mänskliga
livet är tanken, denna underbara företeelse, över vilken
människan är så stolt, emedan hon delar den med
ingen annan jordisk varelse: och dock påstås det,
att ingen enda tanke försiggår — icke ens en så subtil
tanke som den över tanken själv — utan att stoftet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>