Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Första föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI
359
förnimmande, och som därjämte förnimmer sig självt;
men det är tydligt, att jag icke kan förnimma mig själv
såsom1 förnimmande, förr än jag kan uppfatta själva
förnimmandet: som nu detta aldrig inträffar hos djuret,
så får detsamma aldrig något Jag. Förmågan att
uppfatta sitt Jag kallas vanligen med ett annat namn
självmedvetande. Självmedvetande är alltså
människans företräde framför djuret med avseende på
arten’ av bägges förnimmande. — Den andra nyss
framhållna förmågan, vilken djuret äger framför växten,
är bestämningsförmågan, förmågan att endast genom
sig självt bestämma det eller det t. ex. om det vill gå
till höger eller vänster, ligga eller stå, lyda sin herre
eller icke lyda honom, o. s. v. Huru långt kan djuret
gå i denna riktning? Utan tvivel ganska långt. Såsom
bekant är, hava hundar blivit dresserade att gå ut och
göra uppköp av bröd och dylikt. Det vill nu tydligen
säga, att man kunnat visa dem förtroende, men
förtroende visar man endast den, som själv bestämmer sin
verksamhet och därjämte gör det väl. Men om nu
hunden skulle svika det honom givna förtroendet och
t. ex. själv äta upp det köpta brödet? Ja, då skulle
man kunna säga, att hunden vore dum eller elak eller
illa dresserad, men man skulle icke kunna säga, att
han vore omoralisk, ty hunden var icke ansvarig för
sina gärningar. Så långt som till ansvarighet kommer
djurets bestämningsförmåga aldrig: här går åter
gränsen mellan djur och människa. Det vill med andra ord
säga: djuret bestämmer eller avgör åtskilligt, men det
bestämmer icke sitt eget bestämmande, det träffar i
sin verksamhet aldrig på sig självt såsom den
bestämmande principen, det äger icke heller i detta, om vi så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
