Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Tredje föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI 401
börja med sammanföll med naturkunnigheten.
Namnet filosof och filosofi, i den mening vi nu taga orden,
lärer förskriva sig från Pythagoras, som levde i sjätte
århundradet före Kristus och var stiftare av en
vitt-berömd skola. Filosof betyder: en som älskar eller
vinnlägger sig om visdom, och filosofi betyder kärlek
till visdom eller strävan därefter.
Är filosofi ingenting annat än detta, så är det nästan
obegripligt, huru hon kunnat bliva annorlunda än väl
ansedd. Kärlek är i och för sig ingen dålig sak, och
bör ännu mindre kunna bliva en dålig sak därigenom,
att han riktas på någonting sådant som visdom, vilken
i alla tider haft ett stort anseende. Det är nu
visserligen sant, att visdomen hos dem bland Hellenerna,
som först med honom sysselsatte sig, icke kan hava
varit så synnerligen stor, om han skulle mätas med
våra dagars mått. Ty att döma efter de utsagor, vilka
såsom märkvärdiga och betecknande förvarats efter
dem, vilka fått det ärofulla namnet: »Greklands sju
vise», så skulle dessa i anseende till djupet av sin
visdom näppeligen kunnat mäta sig med ett bland de
bättre barnen i våra skolor, om ock deras
kunskapsförråd varit betydligt större. Ty icke är det så
synnerligen märkvärdigt, synes det, att t. ex. med Solon
kunna säga: »lita mera på rättskaffenhet än på en ed»,
eller med Thales: »svårt är att känna sig själv», eller
med Bias: »de fleste äro dåliga». Men först och främst
måste varje sak mätas med sitt mått; och skulle det
nu vara så illa, att visdomen icke mäktade åstadkomma
mera än dessa och dylika tämmeligen triviala reglor
och betraktelser, så vore det dock bättre att hava dem
än intet. För det andra hade visdomen inom den tid
26. — Wikner, I mänsklighetens livsfrågor. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
