Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Tredje föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
402
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
och den krets, Pythagoras tillhörde, nått en vida mera
respektabel höjd än den genom de sju vises
tänke-språk antydda. Den Pythagoreiska världsåskådningen,
i vars form filosofien först framträdde under det
namnet, jär en världsåskådning av betydligt djup och
aningsfull rikedom, om ock icke alltid förenad med en
önskvärd klarhet.
Det synes således alldeles icke vara givet, att
filosofien såsom strävan efter visdom skall vara
någonting dåligt. Åtminstone kan sådant icke vara givet
därigenom, att det är visdom man i filosofien strävar
efter. Liten eller stor, är visdomen ändå alltid något
välsignelsebringande, som det väl kan anstå oss att
bedja Gud om. Men det förstås: efter visdom kan
man sträva på mer än ett sätt; och om det oriktigp
icke ligger däri att man strävar efter visdom, så
kan det dock ligga i sättet, varpå man strävar. Och
eftersom sättet, varpå man strävar, är med själva
strävan så nära förbundet, så har det stundom kunnat
se så ut, som om det olyckliga, som låg i sättet, också
låge i själva saken, i strävandet eller till och med i
det varefter man strävade. Om Narkissos, den sköne
Grekiske ynglingen, var det spått, att han skulle bliva
olycklig då, när han lärde känna sig själv. Det
inträffade ock så, och därav kunde det se ut som om
hans olycka låge i hans självkännedom, ehuru jag för
min del tror, att hon låg i motsatsen eller åtminstone
endast i sättet, varpå han fick den självkännedom som
honom bestods. I en av skogens källor fick han se sin
egen bild, och troende, att det var en annans, betogs
han av en trånande kärlek, som omsider förvandlade
honom till en blomma. Hade den sköne ynglingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
