Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Tredje föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI
403
fått sin självkännedom på annat och bättre sätt än
blott genom en källas spegel, så hade han tilläventyrs
också insett, vem det var han såg; och då hade han
sannolikt icke blivit förälskad. Således låg här ett
fel i sättet, varpå självkännedomens vishet erbjöds.
Vi känna en annan, en allvarsammare berättelse om
en händelse, vilken så mycket liknar den förra, som
en lekande Hellenisk idyll möjligen kan likna det
stränga Hebreiska allvaret. Det var våra första
föräldrar förbudet att äta av kunskapens träd på gott och
ont. De bröto mot förbudet. De fingo öppna ögon,
de fingo veta, vad gott och ont betydde, de fingo
självkännedomens vishet; men denna var förenad med
skam och vanära: de hade vunnit henne genom en
synd. Här var strävan efter visdom, strävan kröntes
med framgång, visdom vanns, men också förbannelsen.
Vari låg felet? Månne i strävandet efter visdom eller
i sättet därför? Jag skulle tro det sednare. Det kan
icke hava varit Hans mening, som skapade människan
till sitt beläte, att hon skulle stanna i okunnighet om
ont och gott; men hon skulle vinna denna kunskap
på annat sätt än genom att bryta mot Skaparens vilja.
Hade människan i frestelsens stund bestått provet, så
hade utan tvivel även den utgången av saken
inneburit för henne en vunnen kunskap om gott och ont
och om sig själv såsom fri varelse. Ett sätt att lära
känna sig själv i förhållande till sin motståndare är
visserligen det att låta sig av honom besegras; men
ett annat sätt är det att själv segra, och det sednare
sättet är utan tvivel icke sämre än det förra.
Det må sålunda bero på filosofiens sätt att gå till
väga, huruvida hon är någonting ont eller något gott;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
