Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Fjärde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
icke sträva därefter. Man strävar då, när man vill
komma över från ett till ett annat. Man strävar således
alltid efter en övergång: strävan är en åsyftad
övergång och en övergång, på vilken man arbetar. Nu är
det givet, att ingen strävar efter det, som han vet vara
sämre än det, han redan har, och icke heller efter det,
som vore därmed i alla avseenden lika, utan, om han
strävar, så strävar han onekligen efter ett bättre.
Strävan är således en åsyftad och i arbete satt övergång
från sämre till bättre, eller från lägre till högre.
Filosofien, betraktad såsom en strävan, är då också detta.
Men ingen verklig strävan — och om någon annan
tala vi icke — är på det område, varom här är fråga,
alldeles utan åsyftad verkan. Vi stå på de andliga
realiteternas grund; och där är icke den strävande här och
det eftersträvade där, utan så snart de bägge äro
givna, så ingå de i varandra, med andra ord: det är
här omöjligt att sträva utan att också vinna något av
det eftersträvade, om det också icke skulle vara
mycket. Så snart filosofen uppställer sitt problem — för
sig fixerar vad han vill sträva efter — så är redan
detta i så måtto ett resultat, att redan det innebär
något slags vetande om det åsyftade föremålet.
Därföre har t. ex. Thales, då han uppställde
världsförklaringens problem filosofiskt — d. v. s. ville hava
ett strängt vetenskapligt svar på den frågan, vad
universum egentligen vore — redan därutinnan vunnit
en filosofisk insikt om alltings yttersta grund, den
nämligen att u t u r den grunden allting i världen skall
låta sig vetenskapligt förklaras; ehuru han för sin del,
när det gällde att närmare bestämma den så beskaffade
yttersta grunden, gjorde detta på ett så simpelt sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
