Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Fjärde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI
449
Med avseende på den första ligger svaret i klar dag.
Den högre graden av självmedvetenheten såsom sådan
kan aldrig befordras bättre, än därigenom att man
arbetar på införandet av den högsta, och det är detta
som filosofien gör, då hon icke åtnöjer sig med mindre
än fullkomlig visshet och nödvändighet, vilken vi visat
vara detsamma som självmedvetenhetens högsta grad.
I detta hänseende sammanfaller det filosofiska
strävandet rentav med kulturens eget. Vad åter beträffar
den högre graden av frihet såsom sådan, vilken
kulturen eftersträvar, så kunna vi väl icke säga, att
frihetens förverkligande är filosofiens omedelbara
resultat, eftersom filosofien endast åsyftar vetande; men
då, såsom vi visat, friheten alltid håller jämna steg
med vetande och visshet, så att ingen är friare än den,
som står på en fullkomligt viss och säker ståndpunkt
i teoretiskt avseende, så måste filosofien, då hon
framkallar visshetens högsta grad, också bereda rum för
den högsta frihet. Det är klart, att vi här tala om
friheten i egentlig mening, den inre, vilken ingen
människa i själva verket kan giva åt den andra, och ingen
människa heller kan beröva den andra mot hennes
egen vilja. Vad den utvärtes friheten beträffar, den
vilken består i frånvaron av det tvång, som genom
andra utan rättvisa ålägges; så är denna någonting,
som icke genast är givet, därföre att den inre friheten
är given, och det har sålunda ofta — t. ex. i Rom —
funnits slavar, vilka genom en högre själsodling ägde
en långt större frihet än deras herrar —; men säkert
är, att den inre friheten också fordrar den yttre såsom
ett mål att med alla krafter eftersträva, och att den
yttre friheten nog förr eller sednare infinner sig, där
29. — Wikner, I mänsklighetens livsfrågor. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
