Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Fjärde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
mänsklighetens, kulturens, tillbakagående inom sig
själv. Ty mycket längre inom sig själv kan man icke
gå, än man gör då, när man tager med sig det högsta
och dyrbaraste av allt, varmed man i sitt liv kommit
i beröring — det sanna, och sköna, och goda — och
förer det med sig ända in till den punkt, där
självmedvetandets ljus faller klarast. Man kan, enligt mitt
förmenande, göra någonting ännu bättre med det nämnda
gudomliga innehållet genom att också assimilera det
med sin vilja; men är det blott fråga om att se, så kan
man icke göra mera, än man då gör, eller gå längre,
än man då går. Men det är just detta som filosofien
gör. Skulle det väl då kunna vara annorlunda, än att
resultatet därav blir en väldig spänstighet, där den
utåtgående verksamheten begynner? Det är alltför
möjligt, att denna spänstighet icke blir märklig hos
den enskilde filosofen, icke ens hos den store filosofen.
Det skulle kunna hända, att hans kraft icke räcker till
för mycket mera än denna inåtgående verksamhet, och
att hans mission därmed är uttömd. Men det är icke
heller om den enskilde filosofens inåt- och utåtgående
arbete som här är fråga, utan om kulturens, vilken,
sedan hon förbrukat filosofens krafter genom att gå
inåt, äger andra krafter att använda, när det gäller
att gå utåt. — Men vari består nu egentligen denna
styrka, vilken, enligt vårt förmenande, kulturen vinner
därigenom, att hon i och med filosofien går tillbaka
inom sig själv; och på vad sätt blir denna styrka
användbar, när det gäller kulturens utbredande till
allt flere människor? Vi hava i det föregående visat,
att den egenskap, den mänskliga uppfattningen genom
vetandet får, är nödvändighet, och att den
egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
