Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kultur och filosofi i deras förhållande till varandra (1868) - Fjärde föreläsningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULTUR OCH FILOSOFI 459
människorna? Är icke det filosofiska livet ett tankens
klosterliv? Naturforskaren drager världen omkring,
filosofen sitter i sin kammare och kan såsom Kant bli
utomordentligt stor utan att någonsin komma utanför
gränserna av en Preussisk provins. Är detta att
arbeta på kulturens utbredande? Vi medgiva, att skenet
talar emot filosofen. Vi medgiva ock, att för honom
finnas frestelser att i detta avseende gå längre, än han
bör och behöver, och sålunda bliva icke blott en
människa, som mycket vistas i enrum på sin kammare,
utan rentav en kammarfilosof, vilket sista uttryck väl
skall betyda, att kammarlivet kan bliva för mycket
även för en filosof. Men att den antydda
tillbakadragenheten i och för sig skulle stå i uppenbar strid
med kulturens intresse av utbredande, det neka vi.
Vi kunna exempelvis peka på de gamla klostren, vilka
i sinom tid utgjorde på en gång det tillbakadragna
livets tysta tillflyktsort och utgångspunkterna för
kulturens utåtgående verksamhet. Samma omständighet,
som åt klostret förskaffade denna dubbla betydelse,
kunde även med avseende på filosofien vara förhanden.
Utan tvivel förekommer i varje mänskligt väsendes liv
stunder, då det väsendet behöver draga sig tillbaka
inom’ sig självt för att sedan kunna verka så mycket
starkare utåt; ungefär på samma sätt som en elastisk
kropp, när han genom stark utvidgning skall
åstadkomma en utåt gående verksamhet, först måste hårt
sammanpressas. Det är ur dylika stunder av stora
själars tillbakagående inom sig själva som de mest
genomgripande revolutioner i mänsklighetens liv hava
framgått. Nåväl, filosofien är ett. sådant icke blott
den enskilda människans, utan den sig utvecklande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
