Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om auktoritet och självständighet (1872) - II. Om sann självständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM AUKTORITET OCH SJÄLVSTÄNDIGHET 99
fall det sätt, på vilket den geometriska figuren är
begränsad i förhållande till annat. Och i sättet för
begränsning i förhållande till annat torde också all form
bestå. Och så äger varje föremål,, som . jag någonsin
kan få kunskap om, en form, ty varje föremål är
begränsat i förhållande till allting annat. Varje
föremål är nämligen sig självt och kan icke annorlunda än
genom förbiseende av vad det är förväxlas med
någonting annat av allt det, som någonsin kan komma för
mina tankar.
Såsom varande en form är rummet alltså ett sätt för
begränsning. Det frågas då om rummet kan tjäna till
begränsning för vad som helst. Naturligtvis endast
för det, som är i rummet, eller det, för vilket rummet
är en form. Vanligen säger man nu, att det, som
är i rummet, är kropp eller materia, och att det sålunda
hörer till rummets väsen att utgöra materiens form.
Detta är så till vida sant, som all materia är i rummet,
men allt vad som är i rummet är icke materia. I rummet
äro även de s. k. solida figurerna, ytorna, liniema
och punkterna. Det är sant, att dessa aldrig förekomma
annars än såsom bestämningar hos materiella föremål,
men de äro själva ingen materia. Alla dessa föremål,
för vilka rummet är form, äro imellertid konkreta
föremål i den mening, att de äro fullt bestämda i
motsats mot allt annat. Detta gäller till och med
punkten, ehuru han visserligen bland allt, som i
rummet förekommer, är det innehållsfattigaste. Ty
ingen i rummet given punkt är dock detsamma som
en punkt i allmänhet, utan var och en är den
bestämda punkten, som han är, i motsats mot var och
en annan. Punkten är således ett fullständigt
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>