- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
105

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om auktoritet och självständighet (1872) - II. Om sann självständighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM AUKTORITET OCH- SJÄLVSTÄNDIGHET

105

på det sättet, att hon har fyra sidor, så har hon
egenskapen fyrsidighet. Äro sätten, på vilka saken är till,
motsatta, så äro också egenskaperna, som saken får,
motsatta. En sak, som till något annat, vad det vara
månde, står i ett likgiltigt förhållande, kan sålunda,
utan att upphöra att vara den saken, mottaga
varandra motsatta egenskaper. Men att kunna mottaga
varandra motsatta egenskaper är också att vara i någon
mån likgiltig för egenskaperna, vadan vi äga rätt
påstå, att en sak, som till någonting annat, evad det än
månde vara, intager en ställning av likgiltighet, är i
någon mån likgiltig för sina egna egenskaper. Men det
är genom egenskaperna som en sak är precist den, som
hon är, och varenda egenskap gör sitt till för att
göra saken till den hon är, och att vara likgiltig för
det, förutan vilket jag icke skulle vara precist den
jag är, det är onekligen att vara likgiltig för mig själv.
Den sak, som i någon mån är likgiltig för annat, evad
det är, hon är alltså likgiltig även för sig själv. Men
det är omöjligt, att den fulla självständigheten
någonsin uti sig skulle kunna inrymma likgiltighet just för
det egna självet. Självständighet är alltid
självbekräftelse, och denna utesluter likgiltighet. Häremot
strider icke det, att jag med bibehållen
självständighet understundom, såsom man säger, kan uppoffra
mig själv. Det själv, som jag offrar, är då alltid det
lägre, min s. k. egenvilja; men just därigenom sätter
jag mitt högre och sanna själv i stället.

Härav följer då, att intet kroppsligt föremål kan äga
en fulländad självständighet. Men därav följer även,
att en fulländad självständighet icke heller kan
tillkomma ett tidligt föremål eller ett föremål, försåvitt det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free