Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om auktoritet och självständighet (1872) - II. Om sann självständighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
ständigt Jag, utan det vore då ett absolut Jag.
Men som sagt: det behöver icke självt vara det
yttersta villkoret; det är för detsamma nog, om det
har detsamma i sig; och därföre behöver det ej heller
vara ett absolut Jag. Det kan icke heller vara ett
absolut Jag, om det, såsom mitt väsentliga Jag gör,
motsvaras av ett empiriskt. Däremot kan det icke vara
ett fullkomligt självständigt Jag utan att, såsom
nämndes, hava uti sig närvarande det yttersta villkoret
för all nödvändighet, således hava i sig närvarande
det absoluta Jaget eller Gud. Och att på detta sätt
hava honom i sig, det betyder då, att hans verklighet
såsom Gud är given, och även för en själv är given,
genom ens egen visshet. Denna det väsentliga Jagets
visshet om Gud är nu icke en abstrakt visshet, som
lämnar åsido åtskilligt av vad Gud är; ty såvida en
sådan abstrakthet vore förhanden, vore det väsentliga
Jaget i det avseendet obestämt och likgiltigt och då,
enligt det föregående, icke heller riktigt självständigt.
Dess visshet om Gud innebär sålunda visshet därom,
vad Gud för detsamma är, framför allt därom, att Gud
för detsamma är den yttersta grunden till all
nödvändighet och därmed till all dess egen självständighet.
Men att i varje moment av sitt liv med visshet erkänna
Gud såsom den, från vilken självständigheten i detta
liv kommer, och vilken hon således innerst tillhör,
det är att helt och hållet giva sig själv åt Gud; och
däri består således det väsentliga Jagets självständighet.
Och då min fullkomliga självständighet tillhör mitt
väsentliga Jag och består i detta, som nu sades, så
kan den sanna självständigheten hos mitt inom tidens
gränser ännu inneslutna, empiriska Jag icke bestå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
