- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
127

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristendomen såsom en kulturmakt (1877)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kristendomen såsom en kulturmakt 127

ning är att icke med full visshet kunna fasthålla det
översinnliga goda såsom fullt verkligt och såsom den
religiösa människan personligen tillhörigt. Detta har
sin oundvikliga följd i det sätt, varpå all hedendom
uppfattar de trenne huvudföremål, med vilka det
religiösa förhållandet sätter oss i beröring, nämligen
Gud, människan och världen. Då ingen
religion kan efterskänka det guddomliga väsendets
verklighet, men all hedendom utgår från ett tvivel på de
översinnliga tingens realitet, så följer därav, att
hedendomen, just i den mån han vill göra dessa tvenne drag
gällande, måste söka det guddomliga väsendet i sådant
som denna världen tillhör. Därmed säga vi naturligtvis
icke, att hedningen nödvändigt måste uppleta sin Gud
bland sådana ting, som han kan se med sina ögon
eller hantera med sina händer: denna världen omfattar
mycket annat än sådant, t. ex. de krafter och lagar
som i henne verka. Men i det hela stannar han med
sitt sökande inom denna världen,, och då aningen eller
den religiösa längtan driver honom utöver dess
gränser, har han redan på förhand för sig upprivit den
grund, på vilken han skulle stå. Inom denna världen
åter kan han söka sitt guddomliga inom olika områden
och hava uppmärksamheten fäst företrädesvis vid den
ena eller andra sidan av en förment guddomlig
tillvaro. Så hava de österländska hedniska
religionsformerna över huvud såsom rent naturalistiska med
sitt religiösa liv rört sig inom gränserna av den
opersonliga naturen, under det att de västerländska och
nordiska, såsom antropomorfistiska, hållit sig
till den natur, vilken uppträder i formerna av
mänsklig intelligens. Men därjämte har man vid sökandet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free