Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de hedniska religionsformerna (1878)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
tendens är även den omständigheten ett uttryck, att
Brahma, Vischnu och Siva vid sin sida erhålla var
sin kvinnliga gudomlighet: Brahma, världsskaparen,
har till gemål vishetens gudinna, Saras va t i;
Vischnu, världsuppehållaren, är förmäld med Lakschmi,
kärlekens gudinna; Siva, förstörelsens gud, har sin
motsvarande kvinnliga princip dels i tidsgudinnan
Kali, dels i födelsegudinnan Par va t i, av vilka den
förra föröder allt, den senare skaffar material till den
ständigt fortsatta förödelsen.
Den en gång beträdda vägen att låta den fördolda
allmänna naturkraften uppenbara sig i en flerhet av
enskilda gestalter, som därför också bliva av
gudomlig art, leder inom denna andra form av hinduisk
religion till en gränslös polyteism, varvid den
mänskligt fattade personligheten är en omklädnad åt ett
opersonligt innehåll. Att den mänskliga
personligheten såsom sådan icke äger något synnerligt religiöst
värde, det ådagalägges tydligt nog genom den
hinduiska kastskillnaden, vilken dels mellan olika
.människo-klasser uppdrager en oöverstiglig gräns och i så måtto
fattar dessa i analogi med de olika arterna av
naturting, dels till och med ställer en av dessa klasser
under de oskäliga djuren.
Hänvändningen till det individuela och mänskliga
är sålunda i denna religionsform icke att fatta såsom
ett erkännande av dessa egenskapers ursprungliga
tilllämplighet för ett gudomligt föremål: hon är en
eftergift för behovet att på ett så närgående sätt som
möjiigt införa det gudomliga i världen, särskilt i
den mänskliga; vilket var behövligt både för världens
skull, som behöver förbindelse med sitt ursprung,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
