Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de hedniska religionsformerna (1878)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE HEDNISKA RELIGIONSFORMERNA
151
och för det gudomligas egen skull,, vars dimmiga
gestalt behövde fixeras mot den välkända grunden
av en handgriplig värld. Men tillgodoseendet av detta
behov utgjorde på den hinduiska religionens
ståndpunkt ett avfall från den ursprungligen antagna
principen, som innebar, att det gudomliga väsendet,
såsom allnärvarande och allmänt, icke skulle äga någon
urskiljande bestämdhet utan från sig utesluta varje
sådan. Detta avfall behövde sin rättelse, och en sådan
kom i strängaste form uti B u d d h a i s m e n, vilken
leder sitt upphov från SakyaMuni, en indisk
fursteson, som levde omkring 600 år före Kristus.
Den i hinduernas religiösa åskådning givna
riktningen på det allmänna är genom buddhäismen förd
till sin spets. Man kan i denna riktning icke gå längre,
än Sakya Muni gjort. Vill jag med min tanke komma
ifrån allt enskilt, när jag söker den sanna
verkligheten, då måste jag från denna verklighet sorgfälligt
utesluta varje egenskap, som på något sätt
karaktäriserar ett föremål i motsats till ett annat: den sanna
verkligheten är icke detta, icke heller detta andra
i motsats till det första, icke heller ett tredje i motsats
till de två föregående, icke ett fjärde, o. s. v. Men
det, som ingenting är, det är det icke-v ar a n d e,
och detta sades också av Sakya Muni utgöra den enda
sanna verkligheten.
Naturligtvis är denna den panteistiska
världsåskådningens spets alltför skarp, för att någon på honom
i längden skulle kunna kvarstå. Sakya Muni har icke
gjort det själv. I stället har han underskjutit
föreställningen om en vilande, oföränderlig verklighet,
som står i den skarpaste motsats till den nu ändliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
