Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de hedniska religionsformerna (1878)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE HEDNISKA RELIGIONSFORMERNA
171
på tre; varvid gåtan visligen förtiger, att han skaffat
sig det tredje benet själv och därmed gjort sig
oberoende av den till sin undergång lutande .naturens
bräcklighet. Ingen egypter hade skolat kunna besvara
denna sfinxens gåta: ty den varelse, gåtan mente,
gick för honom på sina fyra icke allenast såsom det
barn, som i livets morgon ännu icke lärt sig att gå,
utan även i själva dödens portar, där enligt hans
föreställning den döde, efter Osiris’ dom, iklädde sig
djurhamn, för att efter förloppet av en 3,000-årig
mellantid återfödas såsom människa. Att fatta saken
på detta sätt, det är att icke hava märkt någon väsentlig
skillnad mellan djur och människa; Osiris själv
avbildas ju såsom en människa med hökhuvud. Icke
heller människan har således i egypterns religion
någon annan odödlighet än den eviga cirkelgångens:
hon kommer till baka till att gå på sina fyra, såsom
hbn därmed begynte. Denna människolivets
sammansmältning med djurlivet är symboliserad i sfinxen,
lejoninnan med det jungfruliga men beslöjade
huvudet, vilken ännu för den egyptiska föreställningen är
en god, om ock hemlighetsfull, gudomlighet. För en
uppfattning som gick utöver den egyptiska, skulle det
dock visa sig, att den makt, som fängslade
människö-anden i det animaliska livets fjättrar, icke kunde vara
en god makt. Sfinxen blev för den uppfattningen ett
vilddjur, som sönderslet och uppslukade var och en,
som icke kunde lösa hennes gåta. Men från insikten
om denna hennes människofientlighet var steget icke
långt till gåtans lösning. Ordet för denna lösning
uttalades, och sfinxen störtade för alltid i djupet: det
ordet var »människan», och’ mannen, som uttalade det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
