- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
185

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de hedniska religionsformerna (1878)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM DE HEDNISKA RELIGIONSFORMERNA 185
väsendet är ett tänkande, som tänker tänkandet; men
man behöver blott fråga denna filosofi: var inom din
gudomliga värld äger du en plats att upplåta, ej åt
idén, utan åt den som i sin ande bär idén, ej-åt
tänkandet, men åt den som tänker tänkandet?, för
att hela denna sköna byggnad skulle befinnas sväva
i luften. För denna fråga, visserligen klädd i en annan
form, föll också den grekiska filosofien.

Man har kallat den helleniska religionen en
skönhetens religion, och detta äger så till vida sin
riktighet, som den sida av den mänskliga intelligensen,
på vilken uppmärksamheten här faller, företrädesvis
är dess harmoniska form, men visserligen också dess
sanning. Han äger dock en annan icke mindre viktig
sida: han är tillika en makt, som Verkar för praktiska
syften. Den mänskliga intelligensens
prakti s k a s i d a förgudades i en annan religionsform, den
romerska. Den praktiskt anlagde anden ger sig icke
mycken tid att till formen utveckla sina ideer, han vill
genast sätta dem i verket i den värld, som omger
honom, och låta de sig därtill icke bekvämt användas,
äga de för honom intet annat värde än kuriositetens.
Av samma skäl lånar han också gärna ideer från andra,
där de finnas användbara, och ger icke mycket för
äran av en teoretisk eller estetisk originalitet. Så
lånade romarne till en stor del även sina gudar från
hellenerne men gåvo dem ett litet mera praktiskt
sinne; ja lånesystemet tillämpades även på andra folk,
som lades under Roms spira, och som, när de själva
ingingo i den romerska statskroppen, fingo sina gudar
insatta i det romerska panteon. Till romarens praktiska
sinne hörde även hans starkt utvecklade samfundsande.1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free