Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sändebrev till Zoofilos angående djursjälens odödlighet (1884)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR
grad och själv kommit till en högre, vore det minst
sagt besynnerligt, om hon skulle missunna en annan
att sedan intaga den lägre ståndpunkten. Hans ära
kränkes därav icke, så länge han själv har försteget,
och att djuret i sin utveckling skulle gå förbi
människan, behöva vi ju icke antaga.
Man kunde kanske mena, att av denna lära om
djursjälarnas odödlighet skulle följa, att man icke finge
begagna djuren till sin nytta och framför allt icke döda
dem. Att begagna sig av djurens arbetsförmåga kan
naturligtvis icke bliva något orätt, isynnerhet som det
arbetande djuret ju av människan erhåller sin föda
och sin vård. Frågan om rättigheten att för sin nyttas
skull avhända ett djur livet, bör snarare kunna bejakas
av den, som antager djursjälens odödlighet, än av den,
som förnekar denna. Har djuret intet annat liv att
motse än detta, i vilket det här lever, då vore det
en mycket stor grymhet att beröva det detta enda liv,
så länge det ännu kunde bereda djuret en dräglig
tillvaro. Mycket mindre grymt blir djurets dödande, om
dess själ har att motse en framtida utveckling i ett
annat liv. Däremot är det en given sak, att varje mot
ett djur utövad onödig grymhet måste anses strida
både mot det värde, djursjälen såsom en oförgänglig
varelse äger, och mot människans egen höghet, vilken
ålägger henne att vara de lägre varelsernas beskyddare,
icke deras plågoande. Till onödiga grymheter måste
vi räkna icke allenast varje avsiktligt förlängande eller
skärpande av slaktdjurens dödskval utan även varje
huvudsakligen för nöjets skull företagen förföljelse
av de stackars djuren. Jakten blir försvarlig endast
såsom ett medel att, där så behöves, utrota
skade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>