- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
217

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sändebrev till Zoofilos angående djursjälens odödlighet (1884)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SÄNDEBREV TILL Z00F1L0S

217

Detta är det minsta, som vi kunna inlägga i
apostelens ord, om vi annars däri vilja finna en rimlig
mening. Till äventyrs skulle däri ännu kunna sökas
något mera. Apostelen synes i detta sammanhang tala
om hela skapelsen. Säkert är, att han tillskriver hela
skapelsen (pasa hä ktisis) den suckan och vånda,
som i 22: dra v. omtalas. Det kan nu vara, att den
delaktighet i Guds barns frihet och härlighet, som i
den 21: sta v. utlovas, icke på annat sätt är att utsträcka
till den oändlighet av döda, jag menar icke
förnimmande, krafter, som nu på oändligt många
punkter av det i rummet gränslösa universum äro
verksamma, än så, att de komma att bilda det fullt
harmoniska underlaget och det fullt villiga materialet
för de levande varelsernas livsverksamhet, i det de
tillsammans bilda »de nya himlar och den nya jord,
i vilka rättfärdighet bor» (2 Petr. 3: 13). Liksom
dessa döda krafter nu endast i bildlig mening kunna
sägas deltaga i skapelsens suckan och vånda, så skola
de då också deltaga i Guds barns härlighet och frihet
endast i den bildliga mening, att de bilda det
harmoniska materialet för dessas frihetsliv. Den, som vill,
må så tolka apostelns ord, och något mindre än detta
kunna de rimligtvis icke betyda. Möjligen kan dock
en ännu mera omfattande tanke gry i den paulinska
skildringen. Kanske är varje kraft, eller åtminstone
mången nu död kraft, en ännu outvecklad livsgnista,
som en gång, om också först efter myriader
årtusenden, skall vakna till liv, i analogi med vad som nu
sker, varje gång ett liv tändes. Jag menar nu icke
med kraft alldeles detsamma, som man menar, då man
t- ex. talar om tyngdkraften såsom e n kraft, centrifugal-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free