- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
245

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kosmologiska sympatier och antipatier” (1885)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOSMOLOGISKA SYMPATIER OCH ANTIPATIER

245

och sägande. I män, vi gören I detta? Vi äro ock
människor, dödlige likasom I.

Dessa gudar hade varit världsgenier. Det högsta och
bästa, som den mänskliga tanken upptäckt inom
gränserna av denna världens liv, hade fantasien i dessa
gudagestalter inlagt, och emedan människoanden där
i det stora hela icke hade funnit något skönare än det
mänskliga, så hade han åt föremålet för sin tillbedjan
givit mänskliga former och mänskliga drag, ehuru hans
egen outplånliga längtan efter det oändliga över dessa
former kastade en dräkt av aningsfull mystik, som
bortskymde en del av de om äridlighet och
förgänglighet vittnande dragen. Det var denna dräkt,
som nu sönderslets, och förgängelsen och hjälplösheten
blev uppenbar.

Men människoandens längtan efter det oändliga
är outplånlig. Sedan det visat sig, att världslivet även
med sina allra högsta och yppersta yttringar ändå
stannar inom ändlighetens gränser, började man längta
efter en annan värld, som i allt vore motsatsen till
denna. Endast så kunde man hoppas, att hon skulle
kunna räddas undan den dom till undergång eller
till förtappelse, som vilade över denna världens ting.
Men med vilka egenskaper skulle man utrusta henne?
Allt vad man dittills tänkt sig bäst och skönast, det
hade man dock gripit ur denna världens liv: själva
de platonska idéerna befunnos ju icke vara annat än
de timliga tingens grundformer, som i spekulationens
intresse blivit upphöjda till värdighet av eviga urbilder,
och vilka, även om de vore detta, redan därigenom
röjde sin frändskap med denna världen och bleve
behäftade med något av hennes ofullkomlighet. Det
åter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0245.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free