- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
250

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kosmologiska sympatier och antipatier” (1885)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

250 I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR

bild av en strävan utan ro och en längtan utan mål.
Dock, den genius, om vilken vi tala, är odödlig;
världs-idén kan skifta former, men förgås kan han ej, till och
med världsdomen skall ju lämna efter sig nya h i
m-1 ar och en ny j ord. Världslivets genius kunde
således vid det allmänna skeppsbrottet icke förgås: han
skulle ännu en gång stå på fast mark; men den mark,
på vilken han räddades, var till en • början ringa i
omfång, en liten ö i världshavet, obetydlig som den,
på vilken Paulus strandade. Denna, av vreda vågor
om-svallade mark, var kristendomen.

Kristendomen åtog sig världen och ville hennes
bästa både i anseende till begynnelse, väg och mål.
Tre bibelutsagor äro nog att bestyrka detta: genom
det (nämligen det gudomliga Ordet) äro allting
gjorda. — Så älskade Gud världen. — Nya
himlar och en ny jord vänta vi efter hans
löfte, där rättfärdighet uti bor. Med sådana
förutsättningar borde ett pessimistiskt världshat icke
kunna förekomma. Världen är Guds egen skapelse,
är av Gud älskad och skall omsider, visserligen i
omdanat skick, framstå såsom en rättfärdighetens bostad,
d. v. s. ett de fulländades paradis. Världslivets genius
kan icke begära ett större erkännande: han har i
anseende till sin bestämmelse blivit en av änglarna kring
härlighetens tron. För närvarande utför han
visserligen en tjänande roll — att samla bränsle till den eld,
som skall upplysa och värma de skeppsbrutna — men
detta är i alla fall ett sanningens och barmhärtighetens
värv. Dock, just vid denna verksamhet blir det den
uppmärksamme betraktaren uppenbart, att han blivit
ormstungen. Ormen är en allbekant symbol av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free