- Project Runeberg -  Skrifter / 4. I mänsklighetens livsfrågor. II /
252

(1920-1924) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Kosmologiska sympatier och antipatier” (1885)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

252 I MÄNSKLIGHETENS LIVSFRÅGOR

Men genien dog icke heller denna gång. Han fick
uppleva ännu ett omslag i tänkesättet. Även detta
omslag kan betecknas såsom en nemesis, verksam i
namn av en förorättad hedendom. Den sist nämnda
hade ännu ett annat arv att lämna efter sig än det
pessimistiska världsföraktet, som vi nu talte om. Den
kristna kyrkan, då hon upphörde att vara en ecclesia
pressa, upptog i sig allt mer även av den hedniska
världsförgudningen. Hedendomen, som vid tiden för
kristendomens framträdande led av alla ålderdomens
bräckligheter, ända till leda vid livet, började leva
upp igen genom att ingjuta sig själv i kristendomens
unga, friska blod och så leva genom dess liv. Ja,
han började drömma sig in i sin egen barndom
och ungdom, då hans grundstämning var
världsför-gudning, och denna stämning blev småningom den
kristna kyrkans. Denna världsförgudning visade sig
icke allenast i den praxis, som nedsatte religionen
till ett medel i njutnings- och maktlystnadens hand
och som mer eller mindre oförtäckt i handling
uttryckte vad en påve uttalade i ord med den naiva
bekännelsen : »incredibile est, qvantum nobis profuerit
fabula illa de Christo»; utan den visade sig också i
själva den konsekvent uppförda tankebyggnad, vars
spets är dogmen om en människas ofelbarhet, d. v. s.
påvens. Denna dogm överflyttar nämligen ett
gud-domligt attribut på en varelse, som är med inryckt i
det allmänna världsförloppet, och så tillvida har
världslivets genius, låt vara i gestalten av det kyrkliga och
religiösa livets, här tillvällat sig ett slags guddomlig
värdighet.- Ty väl kan en människa komma i besittning
av en ofelbar sanning — i själva verket är all
san

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 14 00:46:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wikner/4/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free